familjenjohansson

Igår var det dags för en extrainsatt bandyträning i A-hallen i Lidköping. Väl ombytta och klara började alla barn och tränare att värma upp med doppboll. Emil står på samma ställe med händerna instuckna i tröjan och bara tittar!!! Han berättade innan att han var rädd för att göra fel och att någon skulle bli arg på honom för det. När uppvärmningen var klar och han kom för att hämta klubban så blev det lite pepptalk. När träningsmatchen började så sprang han för livet, han tog bollen från dom "bästa" barnen och var på hela tiden. Det var inte annat än att en tår  smög sig fram i ögat när man såg att han ÄNTLIGEN vågade ta för sig. Bra jobbat Emil <3 Han var så glad när han gick av planen och lyckan som syntes i hans ögon är guld värd.

Emil fick börja i innebandy för att han skulle börja våga att ta för sig lite. Det är ju lite skillnad att vara med i en lagsport och samarbeta med andra barn än att tex. simma. Vart han än är och vad han än gör så backar han, ställer sig sist i kön trots att han är först, han frågar hela tiden samma saker ifall om han skulle göra fel. Det blir jobbigt för honom i längden så vi försöker intala honom att han är precis lika bra som alla andra... och att ALLA är lika värda. 

Imorse beställde vi ett par röda adidasshorts + en röd adidas t-shirt till match och träning från unisportstore.se. På t-shirtens baksida kunde man få sitt namn och ett nummer och Emil valde såklart nr 10... David Karlsson´s nummer från VILLA ;) Så nu är han redo för sin första match med IBK Lidköping =)